Tomt

Igår åkte Agnes hem, det känns för jäkligt rent ut sagt! Men jag vet att när man nått en viss pinkt så vill man göra något annat här i livet. Därför tycker jag det är så bra att jag åkte hit för nu tror jag iaf att jag vet vad jag vill göra när jag är klar här och det är att börja studera till undersköterska och ta hand om gamla människor, jag känner mig hemma på demensboenden. Men det finns så mycket mer att göra Iaf så var vi ho Agnes i söndags och åt scones och drack te, jätte mysigt! Vi satt ute i deras lilla trädgård och pratade och hade oss, Agnes host mamma var med och pratade också, efter det så hade vi crackers med ost, allt var jätte trevligt tills det var dags att röra sig hem igen. Det var hemskt att säga hejdå till Agnes, hon har varit min sol när det har varit mörkt! Jag har känt henne i ca 4 månader men ändå känner vi varandra så bra men vi vet bara inte när vi har tid eller kan ses nästa gång, antagligen inte före jul och nyår. Jag har bjudit hem henne till Sverige när jag är tillbaka där och jag hoppas att hon kommer även fast hon studerar på universitet i Estland. Det känns synd att säga men det var jobbigare att säga hejdå till henne än vad det är att säga hejdå till min familj hela tiden, men jag vet ju att vi kommer ses snart igen iaf och det är därför det inte känns så jobbigt längre men det kommer att bli tomt här nu! Jag har Kristiina och Kristiina kvar som jag umgås med nu och den 3 augusti så flyttar den ena Kristiina hem till Estland hon med, alla bara försvinner. Fast samtidigt så tror jag att man blir starkare som person när man måste uppleva det här flera gånger!

Hur som helst så pratade jag och Terese via FB i söndags och jag fick reda på att hon och Fia kommer 9-13 november för att hälsa på mig här och gud så glad jag blev när jag fick reda på det, underbart! Får vi kolla hostel osv!

Pratade med familjen hemma idag och det känns lika underbart som alltid när jag pratar med dom! Pappa har tll och med skaffat sig en smartphone så han ska kunna ringa gratis via viber till mig + att det finns lite mer nödvändiga saker för honom i den telen. Ibland saknar jag dom alla så mycket så jag vet inte vad jag ska ta mig till, ibland är det bara svårt. Känns jobbigt också att jag inte kan ta dom där 10 dagarna i sommar för att åka hem. Finns ingen som kan komma och jobba för mig ocg jag ogillar skarpt att sakna familjen hemma och särkilt lilla Arvid! När jag flyttar hem igen så ska jag inte släppa den lilla saken ur sikte!

Vaknade förresten upp mitt i natten till igår av att rävarna utanför skrek som bara den. Inte konstigt för att jag hade glömt att stänga fönstret innan jag la mig. Sen flyger flygplanen så lågt här så man har svårt att sova för dom med, svårt det här me sömn.

Har ju följt varenda avsnitt utav Cleo med och det är ju ett helt underbart program som går på Svt men jag kan inte hjälpa att jag blir ganska nervös på dom inblandade ibland!

I lördags var vi på Roller Disco för att det var Agnes sista kväll ute, jäklar så skoj vi hade men man ska inte ha druckit för mycket innan man ger sig in på ett sånt ställe. Inte för att jag var för full men det fanns många andra som var det och jag ramlade bara 2 ggr, första gången kollade jag inte riktigt på vad jag hölls med utan jag kollade på vad alla andra gjorde och glömde helt enkelt av att svänga så jag åkte rakt in i räcket och där blev jag hängandes, kunde ju varit en syn! Andra gången blev jag knuffad på skoj utav Kristiina, det var inte hårt jag fick bara lite extra fart och där tappade jag balansen och fick med mig 2 andra tjejer i mitt fall! Det är något jag verkligen rekomenderar för er alla som vill prova något nytt och det roligaste var att alla är utklädda på såna ställen!

Förra veckan var tjejerna nästan hopplösa, visste inte alls vad jag skulle göra för att dom skulle lyssna på mig, jag kände att dom hade ingen som helst respekt för mig, vad jag sa eller gjorde. Tillslut så sa jag till dom att jag tänker inte respektera dom så länge dom inte respekterar mig och så får det helt enkelt bli och när dom inte lyssnar på mig så lyssnar inte jag på dom, det fungerar ganska bra måste jag säga, nästan som med hundar. Då man ignorerar dom och inte ger dom uppmärksamhet så söker dom kontakten och så blev det med tjejerna med! Idag har dom varit underbara och det tackar jag verkligen för!

Nu ska jag bege mig ner för att äta lite kvällsmat och sen kanske nörda vid datan igen!

Hej hej!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0