Vad hade man räknat med?
Jaha, inatt blev man sjuk då, säkert den där vinter kräk sjukan. Fan också, upp till toaletten 2 ggr inatt. Skitsamma. Nu har pappa blivit dålig igen. Hans blodtryck är väl högt, antar jag. Han går ju redan på så mycket piller ändå. Han behöver inte mer. Först vårdcentralen i Askersund. Dom skickade iväg han till Örebro, vet inte hur länge han får stanna där, vet inte ens om han får komma hem idag. Jag får ta hand om Arvid, inte för att det stör mig något alls. Men jag måste kunna koncentrera mig på praktiken, skolan, jobba, plugga. Hur ska jag kunna göra det när han åker in, man blir så orolig. Man kan inte tänka på något annat. Han har fått "förhöjt bakterievärde". Jag vet att du försöker leva precis som en vanlig frisk människa gör. Jag kan förstå att det är väldigt jobbigt för dig att inse att du inte kan göra så nu tillslut, det dröjer ju inte länge till förrens du får göra en höftledsoperation, det är en av de svåraste operationerna man kan göra, du har redan gjort 2 st. Så säkert efter sommaren eller till slutet av det här året kommer du få göra om det igen. Dom kan göra flera proteser, men höftbenet klarar inte av det tillslut, det blir mört och sen klarar inte benet av fler operationer eller proteser så då finns det bara en sak kvar, det blir rullstolen. Jag ser inte fram emot att köra runt min pappa i en rullstol för det finns så mycket saker som du vill göra och det går ju inte om man sitter i rullstol. Då måste jag ju ta hand om Arvid jämt, du som älskar att fara ut med båten, hälpa alla andra, ut i naturen , jaga, fiska. Du vill göra så mycket som faktiskt inte går eller som du faktiskt inte kan och jag blir så ledsen av att se det på dig. Du är en sån pappa, som inte kan visa känslor, inte såga vad du känner, knappt kramas. Dom gånger man får en ordentlig kram av dig så njuter man länge av den. Hörde just av mig till Linnéa, hon blir också orolig. Hon kan heller inte koncentrera sig som man ska utan hon ville komma hem så fort hon kunde. Åh, allt du velat göra, jobba som en vanlig människa och det du känner dig mest ledsen för pappa, är att du inte har kunnat göra saker med oss som andras pappor har kunnat gjort, men vet du? Allt du har gjort för oss, skulle inte nån pappa kunna ersätta. För du har gjort så fina saker med oss. Du har tagit med oss ut i skogen, gjort visselpipor åt oss utav grenar från träden, du har lärt mig fiska, så som du gjorde när du var liten. Då fiskade ni med bara lina, inget spö. Du har lärt mig meta, pimpla, fiska med nät. Du har lärt mig dyka, du har lärt mig simma, du har precis börjat lära mig hur man jagar och det tycker jag är jätte intressant, du har också börjat få mig intresserad utav politik. Du har lärt mig och oss så mycket och jag älskar dig pappa för det! Tack för att du finns för oss.
Kommentarer
Postat av: My
åh vad fint skrivet Ida :) hälsa så gott till han och familjen ifrån mig, hoppas han blir bättre. Puss o kram <3
Postat av: Anonym
Tack så mycket My! Dom hälsar tillbaka<3
Trackback